När är något offentligt?
Samhällsvetenskap

Det är inte tvärenkelt att förhålla sig till nya fenomen. Generellt behöver vi använda referenser till gamla, kända företeelser för att förstå de nya; vi behöver hitta liknelser. Dessa liknelser fungerar ofta pedagogiskt i början, så att vi får hjälp att förstå det nya, men de kan bli en belastning i längden.

Ett exempel är bloggande som i början beskrevs som en dagbok på nätet. En pedagogisk jämförelse; det är kronologiska inlägg, ofta berättande och självutlämnande. Som en dagbok. På nätet. Efter hand har det ändå visat sig, som det oftast gör, att jämförelsen inte håller hela vägen. De flesta bloggare använder inte bloggen som en dagbok i den analoga betydelsen, man kan säga att bloggandet är en annan genre än dagboksskrivande. En bloggare har som regel koll på att inläggen läses av någon och hen anpassar således texten därefter. Och då håller inte den gamla referensen. Vi kan inte längre beskriva en blogg som en dagbok på nätet. Istället får vi hitta på andra sätt att beskriva den, sätt som utgår från bloggens egna egenskaper och erbjudanden. Vi får beskriva den som en blogg, det vill säga den har fått egna definitioner.

Ungefär samma sak händer just nu med begreppet offentlighet. Att något är offentligt betyder för de flesta av oss att det är allmänt tillgängligt. Det är inte privat utan något som fler kan och kanske även har rätt att begagna sig av. Offentliga handlingar är ohemliga dokument och en offentlig plats får alla vistas på.

Men hur gör vi med nätet? Det mesta av det som publiceras på nätet är offentligt i den meningen att det är åtkomligt för allmänheten. Men är det offentligt i den meningen att vem som helst har rätt att läsa, besöka och använda?

Exempel på när det blir krångligt att tänka kring den här frågan dyker upp i olika sammanhang. Det finns forskningsprojekt som använder bloggar som informationskällor och där man måste diskutera om bloggarna ska räknas som offentligt material eller om det krävs tillstånd av författaren för att använda det. Här blir nog den avgörande frågan att försöka ta reda på hur producenten själv tänker. Många som publicerar material på nätet har en tänkt målgrupp, även om den inte alltid är formulerad. Om målgruppen är kompisar bör det publicerade inte räknas som offentligt även om det är det i teknisk mening. Även om allmänheten kan komma åt materialet, bör man kanske avhålla sig från den möjligheten ifall man inte tillhör målgruppen. Men det kan också förhålla sig så att målgruppen är hela världen, att producenten faktiskt vill att materialet används och sprids.

Ett annat exempel på det här problemet dök upp efter premiären av Vita kränkta män, en teaterpjäs om näthat. Mot slutet av pjäsen fick publiken se en rad namn på kvinnor som utsatts för näthat rullas upp på en skärm. Ingen av de namngivna kvinnorna var tillfrågade därför att regissören hade gjort bedömningen att listan ändå låg ute på nätet – alltså att den var offentlig. Nu såg inte alla de namngivna saken på samma sätt. Tvärtom tyckte flera av dem att de blev uthängda igen och denna gång på en plats där de hade förväntat sig känna trygghet och stöd.

En återpublicering är inte okomplicerad. Risken är stor att det som publicerats för ett syfte används för något annat och att producenten tappar kontrollen över sitt material. Det är inte heller okomplicerat att använda något publicerat i ett annat sammanhang än det är tänkt för, till exempel för forskning eller konstnärlig verksamhet. Det finns inga enkla lösningar på det här problemet. Istället blir det tydligt att det finns olika meningar om vad som är offentligt och inte. En viktig fråga kan i varje fall vara om det är rimligt att det material man vill använda är menat för allmänheten eller inte.

Man kan se det som att vi står inför utvecklandet av nya, förfinade begrepp. Det vi idag kallar offentligt kommer med stor sannolikhet ha fler nyanser om några år. Då blir det lättare att prata om det här jag skrivit om ovan. Jag behövde över 600 ord för att få till min poäng. Om ett par år kanske det räcker med att lista ett par nya termer och dess definitioner.